Angelica's Corner

Jag har alltså inte skrivit i min blogg på typ ett halvår eller så - jag har inte haft motivationen eller orken att fixa till det, och sen kommer det svåra - när man ska komma tillbaka igen - var ska man då börja?
Jag bara ignorerar allt och kör på som om jag aldrig slutat.

Jag har börjat träna igen och känner redan nu, efter ett par veckor skillnaden. Inte så mycket att jag tappar vikt och centimeter utan mer att jag fått tillbaka massor av energi och bara det är ju skönt - resten tror jag kommer av sig själv. Nu ska jag bara försöka hålla igång och inte falla av, kämpa mig igenom dom dagar som känns tunga och jag inte riktigt orkar sen går resten som på räls. Jag ska nog också skaffa mig en liten morot som jag kan motivera mig med när det känns jobbigt.

I dag har jag för övrigt min enda vilodag i veckan och den tänker jag njuta av fullt ut - har haft en rätt lång helg och det känns i varenda del av kroppen - speciellt då jag inte är van att hålla igång såhär mycket.

I fredags var vi på Nova Lund och shoppade julklappar, Snälla Stefan skjutsade oss och gnällde inte en enda gång på att han var less och hade ont i fötterna!
Och-
I går var vi på Utmaningarnas hus i Malmö och sedan middag..Vi hade det riktigt trevlig, om man då bortser från frustrationen när man stöter på patrull i någon av rummen..
Utmaningarnas hus är typ teambuilding "kul" där man delas upp i lag och sen ska lösa rum med olika problem..eller försöka lösa problem..tänk bodaborg typ.

Nu ska jag göra en kopp kaffe till och läsa lite bok, som sagt - det är ju faktiskt min vilodag.

Nu, efter valet 2010 är jag knäckt, jag skäms för att vara svensk - Att vi, Svenskar har röstat in ett främlingsfientligt parti med rötterna i nazismen i vår regering. Fattar ni vad det här betyder? Ni har blivit spelade, vaggade i falsk rädsla.

Jag förstår att ni är besvikna på regeringen, att ni har svårt att skilja på blocken. Politik kanske ger er huvudvärk och ni orkar inte läsa på. Men har ni, helt ärligt läst på vad Sverigedemokraterna står för och sedan faktiskt förstått? Har ni satt er in i vad dom vill göra med sverige?


Vi är samma folk som sörjde Olof Palme när han dog, samma folk som hyllade hans tal och bet oss fast vid hans ord så hur kan vi ha hamnat så fel.


Olof Palme - Fördomar

Jag har varit otroligt dålig på att blogga sen i våras. Faktiskt så har jag ju inte bloggat alls.
Men min snälla mamma påminde mig igår om att jag faktiskt har en blogg och att den behöver dammas av lite.

Inte mycket händer här just nu, startat företag som sakta men säkert börjar komma igång och just i dag ska jag till skatteverket för att få lite mer information och kött på benen.
Ikväll ska jag på spinning och det är väl ungefär så min dag ser ut. Inte allt för händelserik men det gillar jag just nu.


Fotbollshelgen var helt upp och ner - West Ham förlorade, Barca förlorade, Roma förlorade och Liverpool spelade lika. Inte direkt en helg man vill minnas.

Nej nu ska jag ta ut björnen på en promenad innan jag ska iväg.

Hela helgen har spenderats med att vårstäda, njuta av värmen och bara finnas. Så skönt det är ibland.
I lördags hann vi också med att gå ner på Vänsterpartiets öppethus och fika medan vi diskuterade politik, väldigt trevligt måste jag få säga.

I dag är det 2 år sedan världens bästa moster gick bort. 2 år sedan och ändå känns det inte lättare.

"I close my eyes as I wipe a tear.
I just keep wishing you were still here.
I will hold all the memories deep in my heart.
Through these memories will never part.

I close my eyes as I wipe a tear.
I just keep wishing this pain would disappear.
I didn’t get the chance to say my last good-bye.
I just didn’t think you could ever die.

I close my eyes as I wipe a tear.
All of your love I will always hold near.
In my heart and my mind I will never be alone.
When my time comes......
I will meet you in heaven!"

Jag är så sjukt less på allt vad män/pojkar innebär. Nu skiter jag snart i allt och vägrar i ren protest passa upp.

Jag borde jobba på hotel eller vandrarhem, då får jag iallafall betalt för allt.

Okej, än så länge har jag en mycket bättre dag i dag. Igår var det lite sådär men det kommer nya dagar och nya chanser. Klev upp 5 med Sebastian och så fort han åkt på jobbet ska jag ta en lång promenad med Assa.

I dag åker vårt badkar ut äntligen och in med en dusch. Det tog sin lilla tid men nu ska det som sagt äntligen fixas.

I flera dagar har jag haft sån energi och varit så glad. Jag har orkat så mycket och velat minst like mycket.

Vaknade i morse och hade samma energi, tyvärr låter jag omgivningen påverka mig och nu sitter jag orkeslös och less i soffan och önskar dagen skulle ta slut. Jäkla skit. Jag vet att man ska ta tag i sig själv och inte låta sig påverkas av andra men det här är ju sjukt.

Gnäll gnäll gnäll och mer gnäll.

I går, fredag -  var jag och Maria på Irländsk afton på medborgarghuset och bara njöt av en tjejkväll på högsta nivå. Vin, mat, musik, öl och trevligt sällskap. Vi hade det fruktansvärt bra. Tradish, som var bandet som spelade vara bara så bra! Missa dom inte om ni får chansen att gå och lyssna.

Ikväll är det El clasico då alla ska komma över hit till oss och se den, ett par öl kanske det blir och lite snask. (Fy Angelica fy) Och så hoppas vi ju på en kanon match!

Vi har faktiskt möblerat om i dag också så nu känns det nytt och fräsht i vardagsrummet igen, härligt såhär när våren verkligen börjat komma.

Jag funderade på att starta en hel ny blogg. Ett vitt ark till mitt nya liv där jag kan istället för att dras med det gamla, glädja mig åt allt nytt som kommer. Dock la jag det helt på hyllan, även fast det som varit kan kännas jobbigt så är det någonting man lär sig av, någonting man alltid bär med sig. Historia som påminner oss om vad vi inte ska göra och hur vi kan undvika det som skett.

Eftersom det här är min lediga helg och jag har ingen energi till någonting just nu så tänkte jag använda den här helgen till att kurera mig, få tillbaka lite energi och kämparvilja innan jag fortsätter den här otroligt långa vintern.

Skulle egentligen på Cocktail party hos Jenny i kväll men kände att jag nog inte skulle vara mycket till gäst. Får försöka åka dit sen istället.

Nå, jag och Assa har spenderat eftermiddagen och kvällen med att göra absolut ingenting. Jag har städat lite och bäddat Rickards säng så vi äntligen får tillbaka soffan. Haltar fortfarande på grund av dumma skavsår och som det ser ut just nu tar jag mig inte ner på gymmet i morgon heller. Jäkla skor!

Nu kommer snart Sebastian och Rickard hem från jobb med hyrda filmer så vi ska bara mysa lite innan det är dags för sängen.

Kände mig inte alls för sugen på att gå på gymmet när jag vaknade i eftermiddags. Solen sken men jag var trött som en Assa och mina vinterskor har gått helt sönder. Men sagt är sagt, så jag grävde fram lågskorna och travade ner mot gymmet. Halvägs dit hade jag stora blåsor på fötterna och hade det inte varit lika längt hem hade jag vänt.

Som tur är gick jag dit, skobristen till trots och hade det jätte bra. Så skönt att bara koncentrera sig på sig själv och på sin egen kropp att jag helt glömde bort tiden. Jag var där i nästan 2 timmar.

Har sjukt ont i fötterna som är täckta av otäcka skavsår och blåsor nu så i morgon blir det nog till att handla nya skor.


Men nu ska jag lägga mig och sova så jag kommer upp i vettig tid i morgon och inte sover bort hela mig lediga helg.

Jag borde kanske sovit mer än 5.5 timmar innan andra nattpasset men vad gör man inte för att komma igång, Känner mig bara helt knäckt inatt och ser inte alls fram emot att kliva upp tidigt i morgon. Däremot ser jag väldigt mycket fram emot att komma igång på gymmet på riktigt och få känna på hur det känns när varenda muskel värker.

Jag har tur dock som har Rickard som inneboende just nu, Han fixar med saker hemma när jag och Sebastian jobbar så jag slipper stressa ihjäl mig den lilla tid jag har ledigt mellan passen.

Nu räknar jag ner på timmarna som är kvar innan helg och lägger fokus på Law and Order på tvn.

Vaknade strax innan väckaren ringde, ungefär 5.5 timmar efter jag gått och lagt mig och skyndade upp för att hinna slänga i mig en kopp kaffe och lite frukost innan jag skyndade vidare ner på gymmet. Där skulle jag bara få ett schema och titta på maskinerna som tur är, hann inte mer än vända i duschen där nere förren jag fick springa hem och äta innan jag rusar vidare på jobb. Helt sjukt hur mycket man hinner om man bara vill.


Verkligen ett mysigt gym och jag ville inte alls gå hem så tidigt. I morgon kör jag en riktig runda och ser hur det går. Skönt att äntligen komma igång. Ska varva pulsträning, styrka och simma så jag lär vara rätt mör dom första veckorna, speciellt om instruktören lyckas med att få mig intresserad av att testa spinning.

Nej, nu ska jag äta lite köttfärsås och makaroner med kokta grönsaker.

Okej, så jag har lite planer för framtiden, och det tycker jag är så himla viktigt. Tror inte jag skulle klara av att bara gå dag för dag utan att ha något att se fram emot, att inte kunna säga "Men vi kämpar ju mot någonting iallafall"

Sen finns det himla mycket jag skulle vilja göra som aldrig någonsin blir av, men kanske man borde försöka ta sig tid till alla dom sakerna innan det är försent, livet är ju inte så himla långt som man ibland vill tro.

Ta vara på livet.